Sara gästbloggar...

 

"Meeen, ta en treo och hållkäften" Var väl faktiskt ganska nära det som fröken Berg sa till mig när jag ligger blek, svag, utmattad och helt oigenkännerlig i min säng kl 8 på morgonen! "Vi kan ju... sitta på en uteservering och ta en öl!"
Innan hon ens hann avsluta meningen stod jag upp på unga, friska, välrakade ben (ni förstår att jag skämtar hoppas jag. Raka benen känns totalt onödigt att göra när man kan dra på sig ett par strumpbyxor) och sedan bar det iväg till The Big Apple! Haha, nej inte riktigt.. men jag har alltid velat skriva så. Jag menar givetvis Göteborg.

Tomt var det på Göteborgs gator när Amanda äntligen var klar med sin outfit (ja, jag vet att hon har rätt att ta lite längre tid på sig än andra, men seriöst.. H&M hinner ju byta hela sitt sortiment innan Amanda dragit på sig ett par shorts och en body liksom) Men när det efterlängtade ordet KLAR seglade ut genom hennes mun så var det som musik för mina öron, och vi drog. Tänk om hon skulle ångra sitt klädval liksom. Hemska tanke.

Eftersom det då somsagt inte var något folk ute efter det, så gick vi och käkade Pasta på Vino Pasta i Linné. Yummi ! Sen tog vi vår sista heder och besökte ungefär det enda stället i stan som var öppet. *Censurerat* (för er och vår skull) Har ju försökt undvika en viss herre i stan under det senaste och det har faktiskt gått riktigt bra, men nu var mina lyckliga dagar räknade. För när jag checkat läget och sett så han inte var på just den krogen, i just den delen av staden som just jag är i så dyker han upp bakom mig. Jag kände hans närvaro och hörde hur hans gråa kavaj rörde sig.. jag svimmade.

Nej, nu ljög jag igen.. jag beställde bara lite mer att dricka. Grejen är att herren då är 49 otroliga bast, (önskar att jag skojar) och skickar meddelanden, ringer och talar in sekel långa meddelanden på min mobil. Några gånger i veckan (!) Jag har dock aldrig rört honom, och har blivit väldigt duktig på att ducka och luta mig mot motsatt håll nu. Amanda höll på att dö av skratt. Hur kan detta vara möjligt att han dyker upp just där? Iallafall så blev det ju en del alkohol, och vi drog iväg till ett annat ställe. Vill ni veta vilket crew vi hade med oss? Undrar om jag ens får skriva detta för Amanda.. men men.. jag fick ju skriva vad jag ville.

Sara & Amandas Crew:

1.
49 åring vid namn Janne, eller "Champagne Janne" som han också kallas, tydligen.
2. En kompis till mig, kusins moster. 44 år. (Fick inte komma in på uteställe nr 2)
3.
Jannes pappa 90 år. (De skickade hem honom efter första stället)
4. Nikki Sixx.. tror han iallafall. Han är skrämmande lik, och riktigt het faktiskt. Endast 30 år.
5. Den heta killens väldigt o-heta tjej. Iklädd: Leopard klänning som hade varit kort även om hon inte hade några ben, leopard örhängen, leopard hårklämma och leopard skor. Tjejen var som ett tuggummi på sin kille.. jobbig tjej. Men stundvis väldigt trevlig, 19 djurmönstrade år.

Där har vi det. Det oslagbara gänget. Kände mig som en hjälte. Nej.. jag och amanda gick ganska långt bakom resten av gänget. Nu kommer vi till den roliga vändningen: Eftersom jag var så upprörd över "Champagne Jannes" vistelse och smöriga ord om hur vacker jag är, så hade det ju blivit en del alkoholhaltiga drycker förstås och jag var inte riktigt som jag brukar vara. Plus att rock killen blev ju snyggare och snyggare.. ( hur det nu kommer sig.. humm? ) Han började iallafall stöta på mig väldigt mycket när hans tjej tittade bort eller lämnade bordet. Och jag blev ju då såklart om möjligt ännu upprördare. Så i slutet när de tände lamporna och vi skulle gå.. så blev det helt plötsligt, hastigt och lustigt in i en taxi och EFTERFEST HOS CHAMPAGNE JANNE! Jag skäms så fruktansvärt mycket över detta, och det kom ingenting gott ur det valet heller. Där satt jag liksom. Rock'n roll-snygg-killen hade precis "råkat" stänga av sin mobil och "råkat" låsa ute sin tjej från efterfesten. Det hade jag inte en aning om faktiskt. Men sedan tog jag ju förstås mitt förnuft till fånga och kilade hem till min kära Amanda igen. Runt sju eller något.

Fick också en utskällning som hette duga av en kille jag träffat. Det var inte det minsta kul faktiskt. Men det är väl lite för privat att prata om (ja, jag har privata saker också) . Men, men.. nu var det över iallafall. Not fun. Men kanske det bästa..?

Rock'n roll-snygg-killen ringde mig iallafall hela dagen igår, och undrar om vi kan träffas. Ja, han är ju ihop med Leopard-fakebrillor-wanna be rock chick-kort,kort,kort-klänning-tjejen så vad skall han med mig till liksom? Haha, nej men jag vet inte riktigt vad han vill. Men han är het, men har tjej, så det blir väl inget med det. Han tror också på fullaste allvar att han är en riktig rock stjärna, och jag känner inte för att dra linor hela dagarna till ljudet av en hackad Mötley Crüe skiva. No no.

Men det var Måndagens bravader iallafall, lite långt kanske. Men det finns ju faktiskt inte något slut på upplevelserna. I'll be back with more.


 

 

Sara gästbloggar...

Ja.. Här kommer ni få läsa sådant ni inte vill läsa. Ni kommer tro att allt är lögn, det är det inte. Inte allt iallafall. Men jag tar mig fulla rättigheter till att skriva precis vad jag vill, och då menar jag verkligen precis VAD jag vill. No hard feelings. Nästa gång ni hör av mig i denna bloggen så har jag nog en och en annan grej att dela med mig av.

Amanda.. du kommer ångra dig för resten av ditt liv. Det här kommer jag få fan för...
Kiss'n hugs!

 
Kika i Arkivet för fler inlägg


En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.  http://www.amandaberg.devote.se